iDetalojKelime yapısı 面faco ...Etiketler« BRO9 »« Aldonitaj elementoj »InformoSubstantivo (-o) faco(Difino de Akademia Vortaro) Ordinare, ebena parto de surfaco de objekto, limita de pli-malpli difinita figuro: "faco de glitvalvo, de martelo, de amboso, de osto".
MAPRilata mapo-100%+100%facofacofac'fac'aversoaversoflanko - 側flanko側surfaco - 表面surfaco表面antaŭflanko - 前+側antaŭflanko前+側bildflanko - 絵+側bildflanko絵+側latero - 辺latero辺edroedroeĝoeĝofaceto - 切り子面faceto切り子面babordobabordotribordotribordoalo - へaloへsupraĵo - 頂上+物supraĵo頂上+物areo - 区域areo区域plato - 平たいplato平たいplataĵo - 平たい+物plataĵo平たい+物spaco - 空間spaco空間tereno - 土地tereno土地Fontaj formojRadikojRilataj vortojNajbaraj vortojTradukoj
KajeroMultlingva vortaro Per Cainia 3.1 双向推理系统 Programita de Sato kaj Cainiao 2019-2026 Subtenu nin per taso da kafo Funkciigata de SWI-Prolog